Vem besökte inte mig idag om inte självaste Artisten med stort A? PONTIAK! Med de gula brillorna hängande lite slappt i t-shirten. Vad han handlade minns jag inte, jag var alldeles för upprymd. Det nästan sjukaste var att jag typ tio-femton sekunder innan tänkt på hur jag skulle reagera om typ sångaren i Opeth skulle handla av mig. Eller någon annan känd person för den delen. Vad skulle jag göra då liksom? Ibland tror man nästan på något gudomligt. 

Vad jag gjorde?

Ingenting.